Prärieugglans familj tog ett sista farväl ..
Lördag den 12 juni klockan 10 ..
Det har nu gått 27 dygn sedan det ofattbara hände och vi samlades till ett sista farväl vid en minnesakt i kapellet på skogskyrkogården, det var ett vackert och stämningsfullt avsked med 3 låtar han gillade, minnen och tårar, underbara vita blommor och några kaktusar vid ett foto på kistan, där var familjen och dom allra närmsta vänner han hade och dom från familjen som inte kunde närvara på plats följde minnesakten över livesändning. Det gör så vansinnigt ont att se min älskade make sörja sin storebror, se och känna den smärta som river i hans hjärta. Jag sitter mellan honom och vår dotter och håller hans hand, den kärlek som strömmar genom oss ger trygghet och jag törs inte tänka på den dag någon av oss sitter ensam kvar och bara önskar att få hålla den andres hand .. och när mina tårar rinner tyst känner jag vår dotters hand som sluter sig om min
Det är en sådan tomhet i kroppen, ett stort svart hål och fortfarande har jag inte klarat av att riktigt gråta. Det känns som om jag gråter så måste jag erkänna att han inte kommer tillbaka, att han verkligen är död ...
Vila i frid 🌵 vi kommer alltid minnas och sakna dig
