Prärieugglans tankar om att retas / mobbing...
Det är massor som jag skulle vilja skriva ned och dela med mig av...
men eftersom det ofta berör vår dotter som nu börjar vara så stor, känns det inte alltid rätt
utan alltmer helt fel och jag avstår skriva.
När man har blivit så stor så reflekterar man över massor som inte finns med när man är mindre, som förälder får man en tankeställare när ens dotter säger "mamma ! skriv inte nått om det.. eller Mamma ! berätta inte nått för någon... " och får förklaringen -att då retar dom mig bara.
Den sak som då griper tag om ens hjärta och kramar hårt, är ens egna minnen om hur det kändes att stå där på skolgården med en klump i magen och en svidande rädsla för vad som skulle komma den dagen...
eller känslan då något hänt och man kämpade för att inte visa något, eller rädslan när man skulle på nått äventyr med skolan -att bli lämnad, -att inte hitta toan, -att bli retad inför andra o.s.v.
Man blir LIVRÄDD att detta ska hända sitt eget barn som man vill skydda men näbbar och klor...
Men det bästa man kan göra tror jag.. är att alltid finnas där för sitt barn, vara uppriktig och ärlig, förklara och berätta - inte hymla och hålla fördålt, att vara lyhörd och våga fråga, att LYSSNA och LITA på ens barns kännslor och tankar, att stödja och stärka -hjälpa sitt barn att stå upp för sig själv och säga ifrån, att säga NEJ ! jag vill inte... och om något verkar hända som inte känns bra = kämpa för sitt barns rätt till ett liv utan mobbing, ta tag i det direkt med skolan eller var det är..
NEJ ! tillåt inte mobbing... i någon form alls, säg alltid ifrån och våga visa att det inte är ok att vara dum med varandra. Lyssna på båda parter eller alla berörda, då det ofta kan finnas mer bakom, eller helt och hållet är ett missförstånd och inget elakt menat alls..
<3 <3 <3
Prärieugglans glasögon...
Histora; efter ett par år med dom "nya glasögonen" och jag fortfarande inte kan ha dom mer ett par timmar åt gången, så lessnade jag och har bokat en tid för kolla upp både glasögonen och mina ögon... märkligt att dom glasögon jag haft i snart 20 år är fortfarande problemfria !
var igår och kollade mina ögon och kontentan är...
dom gamla glasögonen på snart 20 år passar mig i vardagen bättre än dom nya sedan 3 år som jag har så svårt med, dom passar bättre när jag ska se långt bort.
Så det optimala är just nu att fortsätta ha dom gamla glasögonen, byta till dom nya när jag ska se långt och köpa ett par läsglasögon som jag ska ha när jag läser.. hahahaha.. kan ni se mig tassa omkring här hemma med tre par glasögon hängandes kring halsen och när jag behöver byta, så tar jag fel och får byta och tjorva om och om igen... Funderar på att flytta över glasen från dom gamla till den nya bågen, för det var ju därför jag ville byta glasögon - var ju less på mina då drygt 16 år gamla ...
dom gamla glasögonen på snart 20 år passar mig i vardagen bättre än dom nya sedan 3 år som jag har så svårt med, dom passar bättre när jag ska se långt bort.
Så det optimala är just nu att fortsätta ha dom gamla glasögonen, byta till dom nya när jag ska se långt och köpa ett par läsglasögon som jag ska ha när jag läser.. hahahaha.. kan ni se mig tassa omkring här hemma med tre par glasögon hängandes kring halsen och när jag behöver byta, så tar jag fel och får byta och tjorva om och om igen... Funderar på att flytta över glasen från dom gamla till den nya bågen, för det var ju därför jag ville byta glasögon - var ju less på mina då drygt 16 år gamla ...
