prärieugglan

Vi har börjat med målandet av olika detaljer som ska pryda på gården och dessutom göra lite nytta...
Efter att ha rivit bort och utplånat dom tre jättestora stenpartier som prydde vår gård i drygt 20 år, har förekomsten av dom små stenhumlorna blivit näst intill obefintlig. Sorgligt... och jag känner att det måste vi fixa, därför ska vi bygga humlebo och stenparti som endast är till humlornas underbara liv...
Dom två första holkarna är nu delvist målade, dom ska få möskgröna tak till dessa ljusare gröna ...

Fjärilsholk, flerbo insektsholk och Nicole som grundar betong plattor som ska pryda trädgården..
Foto; Laila Nilsson 22/5 -12  Nokia N8

   

Söndagen har bestått i att klippa papper och pyssla... vi har varit kreativa i papperskapandet och inspierades av "origami" en bok om pappersvikning för barn.
Det har blivit små blomkorgar, några oigenkännbara saker och massor av djur som vi klippt, klistrat och tejpat ihop... :
Utöver det har väntan efter pappsen varit del av dagens aktiviteter, allt från slappat vid tv, vilat på soffan, kreativt pappersskapande till en stund ute bland djuren. När sedan familjen blev fulltalig och lyckan var total så ökade aktiviteterna, ljudnivån och det var mycket som skulle återges över ett kvällsfika..
När vi avklarat kvällningsbestyren så gick gubben och lillan till sovrummet för att läsa en scooby doo tidning medan jag fick en efterlängtad stund med hundarna på cykel runt byn... oj, vad härligt !

Hemma igen med hundarna, finner jag en hungrig tös.. vi slevar i oss yogurt och gör kväll, jag läser två sagoböcker och somnar med vetskapen om att tösen redan knoppat in...
Tjugo minuter ! och jag slår upp ögonen, ena hunden deklarerar att det är brottom.. jag studsar upp, det lätet säger mig att det är akut och jag skyndar mig att koppla hundarna till en odör från en fisande spets som det vrider i magen på.
Vi springer genom natten ned till hagen och hundarna släpps lös och grinden stängs, jag knatar tillbaka till huset och sätter mig i fotöljen och där sitter jag än...

Vilken underbar natt..... jag var ute ett par varv och det var så härligt varmt ute, det doftade "sommar på väg" och jag njöt av ensammen vandra i natten.
Inne sov en jätteförkyld make och vår förkylda dotter så sött medan jag vandrar omkring, lägger mig kvart i ett och klev upp när klockan ringde två på morgonen...
Fixade härliga baguetter med rostbiff, ost, sallad, mimosasallad, tomat och gurka som maken skulle ha med sig på sin tidiga morgonresa. Kvart i tre väckte jag min älskade som sömnigt tog sig till duschen för att vakna till, lasta allt i bilen, äter en stadig rågflingegröt med russin i för att sedan krama om tösen och säga "pappa åker nu, kommer om några dagar" .. puss min älskade make, kör försiktigt, jag älskar dig !  sedan går jag och hämtar in hundarna som yttrat att dom vill komma in och dom kryper ihop på sina bäddar.
Klockan har hunnit bli fyra på morgonen och jag tassar in i sovrummet och kryper ned i sängen med lillan för att få sova en stund, klockan fem ringer klockan igen och jag går upp för att ta mina morgon mediciner. Hundarna tittar upp och undrar om jag har fått fnatt för att sedan lägga ned sina huvuden på bädden igen och fortsätta sova, Jag vandrar en stund innan jag beslutat mig för att försöka få sova en stund till... mycket riktigt det blev nästan en timme till :))))
Så nu har morgonen varit en lång stund och dom vanliga bestyren är uträttade och jag sitter i min fotölj och slappar med morgon tv på, väntar på att tösen ska få sova färdigt och hoppas hon får sova ut ordentligt då hennes förkylda lilla kropp behöver få all sömn och återhämtning den kan få..

Idag ska jag packa ihop vår ena kamera Nikon D300 och det ena objektivet Nikkor 18-200 som ska skickas på servise, då det ibland blir överexponerade bilder, skärpan är inte helt korrekt och efter 60 000 bilder behövs lite omsorg på kamerahuset...
Som tur är har vi ju andra kamerahus att använda så vi inte blir helt kameralös... sedan hoppas vi ju att det går att fixa till den vi skickar iväg så vi har den i toppskick, om inte så står ett nytt kamerahus på önskelisan med högsta prioritet på onyttiga inköp.

Sedan blir det oxå planering av "drömmar" kring gården och vad vi skulle vilja göra här hemma, det är alltid mycket på den listan och jag brukar skriva upp en lista på allt vi vill göra.. som jag bockar av det som verkligen blir av så man när hösten kommer och vintern lägger sitt snölock på, kan se både vad som blev av och framför allt bekräfta hur mycket vi faktiskt HAR gjort och inte bara känna allt som INTE blev av. 

Fösta myggbettet fick jag igår och jag såg en groda på "byggerakan" på väg hem efter det jag varit till läkaren igår, en humla flög in i vårt hus senare på kvällen som vi glatt släppte ut....

Igår var vi sentimentala... tog fram gamla foton och kollade från åren som gått, det är alltid kul att se tillbaka och ibland lite vemodigt. Längtar till vi har byggt klart i huset så rokaden av saker som ska byta plats har ägt rum och jag kan sätta mig ned och sortera foton i pärmar som sedan ska förgylla sin plats i bokhyllans djupa lådor och stå i tygg mörk förvaring, men ändå lätt att ta fram...
Sedan har jag ett ännu större projekt, alla tidningsklipp jag samlat under åren som gått.. det har blivit många, gissar på närmare 800 reportage i dagstidningar, veckotidningar och så finns det lite filmsnuttar oxå från nyheter och film.
Jag drömmer om att sortera dessa klipp och sätta in i fina pärmar, lätt att se tillbaka och framför allt kunna visa tösen och berätta.

Laila med örnar vid två olika tillfällen...
Foto; PerErik Nilsson svunnen tid.. Nikon F70, Nikon D300

 

Efter vår djupdykning i fotopärmarna och alla fotor som ligger sorterat så vill jag skanna in massor, det finns så många bilder som jag vill dela med mig av... Foton på mina fåglar i parken, på dom skadade fåglarna och underbara bilder på fåglar som får sin frihet åter... sedan finns det oxå massor av bilder på skadade fåglar som inte gått att rehabilitera, fåglar som avlivats och inte finns mer.
Utöver det har jag/vi dokumenterat hundar, barn, våra vänner, familjen och naturen.. ett bildarkiv som jag är mäkta stolt över och framför allt mycket glad över att vi tagit.

Höstbild på husse och hund...
Foto; Laila Nilsson en svunnen höst  Nikon D70

Igår fångade Nicole sommarens första fjäril för en kort titt, en sorgmantel som förskräckt flaxade i håven... några sekunder senare flög den iväg så vackert medan lillan konstaterade "den var snygg" och var glad !

Nicole på fjärils jakt...
Foto; Laila Nilsson 8/5 -12  Nokia N8

  

Lite senare kom en nässelfjäril flaxandes bland träden vid ravinen, där vi stod och betraktade vårfloden som brusade som en miniatyrbäck i ravinbotten sedan i måndags..  ett härligt inslag som vi önskade skulle vara hela sommaren, men oftast får vi bara njuta av bäckens brusande i 3-5 dygn innan vattnet lika snabbt som det kom försvinner ned i sanden och ravinbotten torkar upp.
Det har hänt ett fåtal gånger sedan vi byggde vårt hus att vårens lilla brusande bäck helt uteblivit, då har vi saknat dessa dagar väldigt mycket..
Men som kompensation har det oxå hänt några gånger under alla dessa år, att vi fått extra dagar med vår brusande minibäck efter riktigt kraftiga regnväder som fyller på naturen med mer vatten än marken hinner ta reda på...

På förskolan hade dom stora barnen "varg gruppen" avslutning i "vett och etikett" vid matbordet, så när vi åkte hem berättade Nicole hur dom bland annat fått sitta still med händerna i knät och vänta vid bordet på sin plats till fröken sa "varsågod" och det skulle hon lära pappa... sedan hade hon hem sin namnskylt och servettring som dom fått göra för att ha vid sin plats vid dukningen. Alla barnen hade klätt sig i finkläder och var så söta så...  :)))

Nicoles blåa namnskylt och servettringen i mitten, när hon kom hem gjorde hon skyltar och ringar till
mamma och pappa som vi hade till middagen...
Foto; Laila Nilsson 8/5 -12  Nokia N8



Nicole var så glad när jag kom för att hämta henne, det var flera av hennes kompisar som frågat om dom får komma och hälsa på... den ena flickan frågade mig och jag lovade töserna att ringa hennes föräldrar senare på eftermiddagen för att fråga om det går bra.
Lyckan var total då jag frammåt aftonen ringde och pratade med flickans mamma, som sa att det gick bra... så idag lastar jag in den extra barnstolen vi har och hämtar två busfrön efter förskolan.

Idag har vi toppat fotning av småfåglar med att dom sitter i handen och att man kan stryka dom försiktigt över rygg... helt ofattbart !!!

Jag fotade själv med mobilen... Nokia N8
6/5 -12



Flyg och far...
Foto; Laila Nilsson 6/5 -12  Nokia N8



En bråkdel av våra små gäster..
Foto; Laila Nilsson 6/5 -12  Nokia N8



Jag har aldrig under mina fjuttiga dryga 45 år varit med om något sådant i fågelvärlden, det är helt sagolikt och man fylls av förundran över dess oräddhet..
Snösparvar har i sin dynamiska struktur svept likt kastvindar runt vår gård med min blick i objektivet som jagat frenetiskt för att fånga dess underbara teckning i fjäderskruden...
Utöver småfåglarna har vi gästas av sparvhöken som slagit framför våra fötter vid två tillfällen, sedan har blå kärrhöks hane slagit ute på fältet och svapt in förbi fågelbordet, kärrhökshonan har oxå seglat stilla efter hanen och att dom vanliga stora vårisarna som svanar, tranor, gäss ropar sin färd över gården, förgyller det hela ännu mer..

Sedan har vi en ekorre som ivrigt gästar vid ena fågelbordet och idag såg jag den från köksfönstret och greppade kameran som låg beredd och tassade mot dörren som sakta smögs upp, objektivet fångade kurre och jag hann få på ett tjugotal bilder innan gammelkatten smög upp bakom mig och rusade ut... kurre tittade upp från sitt gnagande och försvann som en oljad blixt där bara svansen skymtade bland trädens kvistverk

Fler bilder och reflektioner kommer en annan dag !

Fångad i flykten...
Foto; Laila Nilsson 5/5 -12  Nikon D300 / Nikon 80-200 objektiv



Flyktigt vid fågelbord..
Foto; Laila Nilsson 5/5 -12  Nikon D300 / Nikon 80-200 objektiv

Mäkta nöjd kröp jag till kojs med en övertrött tös medan älskade gubben tog en bastusväng...
idag har jag och lillan hunnit med att hälsa på vänner, varit förbi gamm-momma på fika och bakat mjukkaka på en liter standard mjölk, fotat lite småfåglar medans jag gräddade mjukkakor för att sedan lagat enkel middag med färdigt kött som gamm-momma skickade med oss och fjärilsmakaroner till. 
Efter ha kastat i mig en liten portion, knata iväg till sängen och krypa ned under lillans filt och vila då kroppen sa stopp...   Det känns toppen att veta att dom välsmakande kakorna ligger i frysen redo att ätas upp och att dom räcker i bästa fall i nästan två veckor, för man blir ju så himla less på köpesbröd.

Förundras oxå av småfågellivet som är magnefikt, storslaget och helt underbart...
Under alla år har jag aldrig upplevt ett så rikt småfågel liv på våren som nu, det formligen sjuder av dessa underbara små varelser och jag har upptäkt min nyfikenhet att vilja veta lite mer om dessa små.
Många tror att bara för att jag tagit hand om rovfåglar, ugglor och födit upp berguvar m.m. under drygt 20 år så ska jag veta massor om alla fåglar.
Så är inte fallet.. jag har aldrig varit intresserad av fåglar på det sättet att jag läst på om arter, dess utseende, levnads sätt och läten. Mitt intresse har legat i att hjälpa dom skadade och sjuka individer som varit rimligt att göra en insatts för, att vårda och rehabilitera, där man i bästa fall får den underbara belöningen att ge individen friheten åter eller i sämsta fall får avliva den.
Det har varit många underbara år med massor av både roliga, annorlunda, trivsamma, sorgliga, vemodiga, lyckliga händelser att minnas.. många härliga möten med barn och vuxna för att informera om verksamheten, för att inspirera och sprida kunnskap.
Men nu känns det kul att sitta med kikaren på köksbordet och bläddra i fågelböckerna för att hitta alla dom olika gästerna vi nu har vid fågelborden där jag fortfarande matar...
Att lyfta upp kameran, en Nikon D300 med stora objektivet och trycka av några hundra bilder för att föreviga dessa matgäster som jag förundras över.. för att sedan kunna sitta vid datorn eller tv och se på krabaterna i jätteformat och studera detaljer på ett sätt man förut bara drömnde om.
Idag kom ytterligare en ny gäst till vårt öppna hem för att gästa vårt dignande matbord, dom kom i flera tiotal och fyllde på den mängd i hundratal som redan böljade över gården i sina luftakrobatiska flygnummer i gemensamma dynamiska formationer som böljar fram genom luften och sveper ned i grödorna som sticker upp i snögloppet på fältet.

Dessa småfåglar är relativt trygga oxå, bilden nedan har jag tagit från altan.. öppnade dörren och gick ut, givetvis flög nästan alla iväg.. -för att sedan bölja över fältet och komma tillbaka och trots att jag endast står 3 meter därifrån helt öppet och fryser om mina bara fötter i snögloppet på altanen. Så när några landat på marken tar jag ett foto med mobilkameran och går in för att sko på mig och åter gå ut, men då med kameran för att fota lite bättre bilder... (det kommer nog någon sådan bild senare på bloggen)

Foto; Laila Nilsson 5/5 -12  Nokia N8