Prärieugglan har slagit sig blå... och veckan som gått !


..nu har jag b

änglat och slagit mig blå !
stod i köket på en stol för att sortera in en massa tupperware byttor i ett skåp när maken knackade på ett fönster och ville att jag skulle låsa upp altandörren i sovrummet, snabbt kliver jag ned och har glömt att jag höll på att tömma diskmaskinen som stog med luckan öppen... varpå jag ramlar där över, höger handled lätt stukad, vänster armbåge svullen, höger höft blå, vänster knä svullet och ländryggen brinner.. diskmaskinens lucka blev sne och vind, gick ej att stänga.. men efter ett rep är den testad och sköter sig bra, det är bara jag som har sviterna kvar... nu efter några timmar är jag stel och öm, förflyttar mig sakta haltande fram. Att ligga ned var svårt nog innan, nu blir nog sömnen en stund i fotöljen, min vän !


Mycket har hänt dom senaste veckorna..
Den 1a september blev Nicole 5 år, vi har henne firat i mängder.. den dagen hade vi så kul, att se vår tös öppna paket gör en så glad.. hon reflekterar över varenda grej, blir så glad och säger så söta komentarer.
Eftersom maken har semester så kan vi njuta av helheten tillsammans, det var lek, bus, spela spel, massor av kramar och tusen skratt.. sedan överraskade gubben med en egen grej, han satt i soffan medan lillan öppnade sina paket.. jag såg att han tryckte på något i sin hand och ett ljud plingade i fjärran... vad var det ? inget jag vet.. så jag och Nicole söker oss fram efter ljudet som plingar och vad tror ni vi fann ???
Jo ute på gården en 4-hjuling står, så liten och söt, en röd hon får... Nicole ser och konstaterar, en hjuling där står- går in och öppnar klar dom paket hon har kvar- maken lite slokörat står där kvar.
Jag viskar år gubben, vilken buse han är, en puss.. :) ge hon lite tid så kommer hon nog snart vilja ut och kolla mer på manicken där.
När alla paketen är öppnade och magen fått sitt, går vi ut tillsammans och Nicole klättrar upp på sin hjuling lite försiktigt och ser på sin pappa.. då kommer ordet han vill så höra - STARTA så jag får köra...
Sedan spricker leendet upp till super skratt, vår dotter har fått 4-hjulingsfnatt.. hon och pappa kör i en rasande fart, vi konstaterar att det går för snabbt.. gasen får vi strypa. Nicole älskar att köra och pappa springer ikapp över gräsmattan ut på åkern leker dom ikapp, jag står kvar med kameran och förevigar det hela. Ser lyckan i pappa och gläds av det ännu mera.. oj ! vad jag älskar dessa två, min make och vår dotter.. det bästa man kan få !

Det firas mera i byn..
Nicke har träffat en brutta.. på nätet dom dejtat, en träff och det klickade, så till byn hon hittade..  
den 3e vi firade Suzanne, till Nicke på kalas vi var bjuden.. vi hittade två turturduvor som målade och fixade i mängder och något att fika hade dom helt glömt bort, så gubben åkte hem och länsade kylen- så vi hade både smörgåstårta och rulltårta att bjuda på. Skrattet klingade över bordet och deras kärlek och lycka är så stor...
Nicole hade köpt två par strumpor till Suzanne som hon slagit in i paket och den stoltheten gick inte ta miste på då Suzanne överöste henne med glädje över dessa två..
Senare på kvällen vi åter på kalas, då bjöds det på smarrig tårta...

På lördagen var PerErik ute med Molle på jakttur och då skällde han på sina första orrar- som gick lös ur träden.. Molle förljde efter skällandes och det var en nöjd husse som kom åter.. tekniken kommer nog att förfinas vartefter Molle får på fåglar skälla. Medan var Nicole och jag där bredvid i skogen och plockade bär, jag plockade 4 liter blåbär och Nicole en liten hink lingon. Vi gjorde upp en liten eld på skogsbilsvägen och lillan grillade en svamp på skoj.. vi hade en underbar strund !!!

Söndagen var jag helt slut, sviterna efter en dryg timma krypandes efter blåbär hade kommit och jag var liggandes hela dagen, Nicole såg DVD-filmer och lekte med sina nya figurer.. hon är så duktig och snäll !!!
Maken var ut i skogen med gammelhunden på jakt och fick skjuta en mård undan hunden.. det är bivinst med äldre trädskällare att kunna fälla mård, räv, mink eller grävling. Det var en stolt hund som kom hem, han formligen tog ned oss med sin glädje, surrandes så som bara finnspetsar kan, även husse var nöjd och glad !

Måndag den 5e fyllde maken år, jag var uppe och tassade på natten som vanligt, fixade en smörgåstårta kl.3 på morgonen och efter lång sovmorgon för pappsen och lillan så väckte jag försiktigt Nicole så hon fick väcka pappa och gratta honom.. yrvaken med håret som en lurvtuss stuttsade hon till slut upp, kröp upp i vår säng.. kramade pappa och sa "pappa vakna, grattis ! du ska få söka paket.. pappa vakna " varpå pappa öppnade ögonen och fick världens härligaste bamsekram, massor av pussar och en goo hand som stryker försiktigt i ansiktet, Nicole säger "pappa ! du måste raka dig, du killar som moffa... "  vi skrattar gott alla tre...
Nicole hjälper pappa att hitta sina paket och är lika glad över hans paket som över sina och stoltheten över att ha vetat vad pappa behövt och att mamma köpt det så hon kunde ge honom, var jättestor.. en flytväst !

Sedan överraskade pappa med att ha mailat på blocket på "bortskänkes" av en rutschkana och turen att vi fått den var kul, vi hoppade i bilen, hakade på släpet och av det bar.. några ärenden i Luleå för att sedan åka till Svensbyn för att lasta. Den var i bättre skick än vad vi förväntat och vi åkte nöjda hem.. åter i byn strax efter kl. 20, Nicke och Suzanne väntade och snabbt slängde vi i oss Pizza fixade kaffe och smörgåstårtan åkte fram, KA och Kicki kom och skratten klingade över bordet.. Nicole kvittrade trött och vi surrade glatt.

Tisdag var vi tidigt uppe, fixade för rutschkanan och PE hämtade traktorn hos KA för att lyfta den på plats...
en skopa sand att landa i och sedan passade han på att bära undan annat, fixa och dona.. skottade bort jorden från stenpartiet som vi rensat på sten, det blev så fint..
När Nicole vaknat kom kläder på i en rasande fart, ut och kolla.. som vanligt är hon lite försiktig och pappa fick åka först, sedan tillsammans en tur och sedan testade hon själv. Det var lite svårt att klättra över kanten, så pappa fixade snabbt två pinnar att hålla i och sedan var det klart.. lillan klättrade upp för att åka ned, skrattet klingade och Nicole sa "koolt va!" för att sedan klättra-åka-klättra-åka om och om igen..
Sanden kastades upp på banan och sedan åkte hon kanan ned och försökte städa den ren, sand kastas upp och hon åkte den ren... oj ! vad kul hon har !!!
Vilken lycka i våra hjärtan, glädjen och skrattet som klingar över vår gård.. älskade barn !

Nu är det snart morgon, klockan är över fem..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0