prärieugglan

Vilka underbara veckor vi haft under makens semester...
visst har vi hunnit med en del, men viktigast är att vi hunnit med att bara vara.. vara en familj, leka, mysa, göra roliga saker och njutit av slödagar. Sedan har det varit en del måsten, men dom går ju så mycket lättare när man kan välja det andra..

Jag formligen slukar lyckan i vår familj, att se lillan och pappa busa, se hennes tindrande ögon när hon ser på pappa, höra deras bus, få berättat deras rackartyg o.s.v. det är så ljuvligt att man inte kan sätta nog med ord för att förklara den kännslan, lyckan, kärleken... det formligen glöder inombord och jag älskar dem så.
Dessa underbara sovmorgnar då lillan kryper upp i sängen och väcker pappa med ord som " pappa vakna, min älskade pappa vakna nu, goo pappa... " vilken lycka att få ha dessa dagar, få höra och känna denna kärlek som familj.
Kvällarna då vi sitter tillsammans och myser och Nicole kryper upp i famnen och är pappagoo, vi äter chips och myser .. det är så härligt.
När Nicole tar på sig hjälmen och startar "lilla röda traktorn" 4-hjulingen och tar en tur med pappa i släptåg, skrattandes tar dom sig över stock och sten, över åkerns ojämna ogrässvål för att gasa på, svänga och kränga genom halm och strå... då njuter jag över lyckan hos dessa två som jag älskar så.

Nu tar semestern slut..
Måndagen river igång med buller och bång.. maken måste på jobb och ligger borta dagarna 4a, Nicole ska börja på förskolan tre dagar i veckan och jag har klippkort på sjukan.
Nicole har fått en rygga av faster Annica och Sölwe i försenad födelsedagspresent i går, en röd med fototryck på locket av Nicole med Molle i famn som liten valp.. Jättefin ! .. den ska hon ha varje dag på förskolan, har hon deklarerat stolt :)
Det ska bli kul att höra vad hon kommer berätta om sommaren som gått, vad hon har gjort, om kycklingarna hon har kläckt fram och om valpen Molle m.m.

Jag ser fram emot hösten som är på intåg...